Jubileumsvasan - en resa i tiden

17. Feb 2022

Vasaloppet är en institution i Sverige och ett av våra allra käraste motionslopp. Varje år deltar tusentals motionärer och elitidrottare i det klassiska skidloppet mellan Sälen och Mora. Och i år är ett väldigt speciellt år. I år är det nämligen 100 år sedan det allra första Vasaloppet. Eller ja, det allra första loppet gjordes förstås redan år 1521 av Gustav Vasa som flydde från danske kungens soldater. Det är till minne av den strapatsen som det 90 km långa loppet anordnas varje år.

2022 innebär därför stort jubileum och firande. I flera år har det planerats för 100-årsjubiléet och lyckligt nog ges nu möjlighet till ett värdigt firande då restriktioner äntligen är släppta. Och trots att det är några veckor kvar till det stora loppet så är firandet redan igång.

Som en hyllning till 1922 års skidhjältar så inleddes nämligen årets vinterveckor med det speciella loppet Jubileumsvasan. 139 speciellt utvalda deltagare antogs efter noggrant övervägande av juryn att delta. Lika många som var anmälda till det allra första Vasaloppet. Reglerna för att få vara med var hårda. Det var inte tal om att använda några moderna stenslipade skidor av plast och glasfiber. Istället fick deltagarna instruktioner om att använda tidstypisk utrustning och klädsel. Skidorna skulle vara av trä och borde som minst utgöra den egna kroppslängden x 1,5. Som fäste var det inte heller tillåtet med någon modern burkvalla. Istället är det tjära under skidorna som gäller för att få grepp. Kläderna ska vara i vadmal och bomull. Moderna funktionella material göre sig icke besvär. Jubileumsvasan är en hyllning till de riktiga pionjärerna och föregångarna.

Tidigt på morgonen den 12 februari stod deltagarna uppradade för att starta från Sälen. Och även om mycket handlade om att genomföra loppet enligt 1922 års förutsättningar var det ingen tvekan om att det fanns åkare som ville ha en bra tid.

Tid och resultat har alltid varit en viktig del av att mäta sin prestation och få ett kvitto på sin träning. Så var det 1922. Och så är det 2022. Det är därför mika:timing spelar en så viktig del på lopp runtom i hela världen. Folk vill ha ett officiellt kvitto med sin tid. Redan på 1700-talet började man i England ta tiden på hästkapplöpningar med dåtidens kronometer. På 1920-talet kom nästa revolution inom tidtagning när elektroniska stoppur användes under de Olympiska spelen. På 1990-talet genomfördes tidtagning på många motionslopp med hjälp av streckkoder. Enkelt förklarat gick det till så att en person tryckte på en knapp varje gång en deltagare passerade mållinjen. Deltagaren fick sedan gå till en streckkodsläsare och läsa av sin kod för att därmed bli tilldelad den senaste måltiden.

Några år senare gjordes dock ett stort genombrott som gjorde det möjligt att genomföra tidtagning på stora motionslopp med mängder av deltagare som gick i mål samtidigt. Nämligen RFID-teknologin som fortfarande används på många lopp. Varje deltagare är försedd med ett chip som med hjälp av radiovågor kommunicerar med olika avläsningspunkter. Till exempel en mellantid eller ett mål. På det sättet kan tusentals deltagare samtidigt få sina exakta resultat.

mika:timing har vart med och drivit denna utveckling sedan 90-talet och på Vasaloppet 2022 används den mest sofistikerade teknologin med aktiva chip som mäter med en precision ner till en tusendels sekund.

Men inte på Jubileumsvasan. Ska man köra enligt 1922 års villkor så gäller det förstås också tidtagningen och alla deltagare klockades manuellt, såväl vid mellantiderna som vid målportalen. Det ska dock sägas att även på Jubileumsvasan så var viss modern teknik närvarande. Efter att deltagarna klockats manuellt så kom tiderna in i mika:timings system och kunde visas live på resultatsida, i appen samt på livesändningen i Vasaloppet TV så att publiken kunde följa loppet.

Så hur gick det då?

För 100 år sedan var Ernst Alm först i mål och blev därmed den första segraren av Vasaloppet på tiden 7 timmar och 32 minuter. Först i mål 100 år senare blev Erik Wickström som lett nästan hela loppet. Tiden klockades till 6 timmar och 57 minuter, alltså hela 35 minuter snabbare än Ernst Alms historiska tid. Många timmar senare kunde den sista åkaren passera mållinjen på tiden 18 timmar och 38 minuter.

En fantastisk dag var till ända och för mika:timings del blev det en stor kontrast mot hur vi vanligtvis jobbar. Men nu laddar vi om från manuella tider till dagens moderna tidtagning. Det är många åkare som spänt väntar på att få sina resultat de kommande veckorna och vi kommer självklart se till att varje åkare får sitt alldeles unika resultat.

Fler berättelser

Toughest – när ny teknologi ger nya möjligheter

14. Jun 2023

Toughest. Sveriges första, största och mest klassiska hinderbanelopp (även kallat OCR – obstacle course race – som är det internationella namnet för…

2022 - ett "riktigt" år!

21. Dec 2022

Vi klarade det!

När vi nu sammanfattar ännu en säsong och ser tillbaka på alla höjdpunkter så är vi mycket tacksamma över att vi äntligen fick…

2021 - Loppens återkomst

17. Dec 2021

Det är den tiden på året igen! Det är dags att summera ett år som inte riktigt blev som vi hade planerat. Saker och ting blir sällan exakt som man…

Riga Marathon - Loppet som blev av

08. Oct 2021

Efter det senaste året och dess konsekvenser som vi är allt för väl bekanta med var vi alla väldigt sugna på att göra lopp igen. Riga Marathon 2021…